Vid granens rot
Nu är det sommar
och koltrasten sjunger i parken
Det är fanimej inte klokt hur enerverande det kan vara
Utanför studsar några tjejer och killar i femtonårsåldern på sin blåa studsmatta och guppgupp jag ser hur dom blir allt mer kära för varenda jävla gupp och studs dom tar.
Ett hopp, osså lite lite närmare himlen- den första den andra eller sjunde. Jag vet inte och suckar surt eftersom det är svårt att koncentrera sig med vidöppna fönster och målbrotts-romantik.
Penny, den Australiensiska polisen, var tålmodig och svarade på mina frågor över en brusig telefon-linje. Tvärs över stilla havet och så långt från Hudiksvall man nånsin kan komma sitter hon och yesyesyes, johan from the swedish radio is in the air, hell yeahellyeah.
Jag skulle återkomma imorgon och vi bytte nummer och bokstaverade artigt varandras namn.
j-o-h-a-n and p-e-n-n-y
Penny som i cash Penny som i pennylane Penny som pen.
Jag tänker en del på Hälsingland. Kärlek och hat och massor av känslor. Släkt och jobb...
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är det tyst och lugnt och alla tycks känna alla
Jag hatar Hälsingland därför att:
Här är det dött på kvällarna och det går knappt att köpa cigg efter klockan åtta och efterfester måste planeras långt innan utgång och känner man ingen så lär man knappast göra det i framtiden heller.
Jag älskar Hälsingland därför att:
Naturen är så vacker med berg och blåa dalar och badstränderna är fina och oftast ganska långa och det finns en helt fantastiskt kufig bandykultur i byarna och på köpingarna
Jag hatar Hälsingland därför att:
Jag får lappsjuka efter ett par timmar eller möjligtvis ett dygn och Ljusnans vatten är ofta iskallt eller för lång-grunt och bandy är en värdelös sport där man fryser och inte ser bollen.
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är folk ofta missnöjda men skulle aldrig kunna tänka sig att flytta och fast politikerna ljuger så röstas det ändå rött som blodet och Hälsingehambon är en trevlig tradition med fiolgnäll och hemkört. Tryggare kan ingen vara.
Jag hatar Hälsingland därför att:
Människor vägrar att flytta och skyller allt på alla andra och trots arbetslöshet och nerlagda sjukhus fortsätter de rösta i samma gamla spår och den där jävla nationalromantiska hambodansen får mej att må pyton och vilja kräkas på alla raggare och stupfulla kortkortkjolar
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är människor stolta över slalombacken och järvzoo och jungfrukusten och Lill Babs och Östen mä resten och värdshus och hälsingegårdar och kulturarv
Jag hatar Hälsingland därför att:
Slalombacken med sina nio nedfarter är urkass och ofta isig och av djuren på zoo syns mest bara hälften till och jungfrukausten är mer stenig än vacker för att inte tala om Lill Babs som är stenigare än den så kallade kulturskatten och världsarvet Stenegård och östen mä resten är visserligen trevliga men jobbiga i längden och ja...Fan, att det ska vara så svårt.
och koltrasten sjunger i parken
Det är fanimej inte klokt hur enerverande det kan vara
Utanför studsar några tjejer och killar i femtonårsåldern på sin blåa studsmatta och guppgupp jag ser hur dom blir allt mer kära för varenda jävla gupp och studs dom tar.
Ett hopp, osså lite lite närmare himlen- den första den andra eller sjunde. Jag vet inte och suckar surt eftersom det är svårt att koncentrera sig med vidöppna fönster och målbrotts-romantik.
Penny, den Australiensiska polisen, var tålmodig och svarade på mina frågor över en brusig telefon-linje. Tvärs över stilla havet och så långt från Hudiksvall man nånsin kan komma sitter hon och yesyesyes, johan from the swedish radio is in the air, hell yeahellyeah.
Jag skulle återkomma imorgon och vi bytte nummer och bokstaverade artigt varandras namn.
j-o-h-a-n and p-e-n-n-y
Penny som i cash Penny som i pennylane Penny som pen.
Jag tänker en del på Hälsingland. Kärlek och hat och massor av känslor. Släkt och jobb...
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är det tyst och lugnt och alla tycks känna alla
Jag hatar Hälsingland därför att:
Här är det dött på kvällarna och det går knappt att köpa cigg efter klockan åtta och efterfester måste planeras långt innan utgång och känner man ingen så lär man knappast göra det i framtiden heller.
Jag älskar Hälsingland därför att:
Naturen är så vacker med berg och blåa dalar och badstränderna är fina och oftast ganska långa och det finns en helt fantastiskt kufig bandykultur i byarna och på köpingarna
Jag hatar Hälsingland därför att:
Jag får lappsjuka efter ett par timmar eller möjligtvis ett dygn och Ljusnans vatten är ofta iskallt eller för lång-grunt och bandy är en värdelös sport där man fryser och inte ser bollen.
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är folk ofta missnöjda men skulle aldrig kunna tänka sig att flytta och fast politikerna ljuger så röstas det ändå rött som blodet och Hälsingehambon är en trevlig tradition med fiolgnäll och hemkört. Tryggare kan ingen vara.
Jag hatar Hälsingland därför att:
Människor vägrar att flytta och skyller allt på alla andra och trots arbetslöshet och nerlagda sjukhus fortsätter de rösta i samma gamla spår och den där jävla nationalromantiska hambodansen får mej att må pyton och vilja kräkas på alla raggare och stupfulla kortkortkjolar
Jag älskar Hälsingland därför att:
Här är människor stolta över slalombacken och järvzoo och jungfrukusten och Lill Babs och Östen mä resten och värdshus och hälsingegårdar och kulturarv
Jag hatar Hälsingland därför att:
Slalombacken med sina nio nedfarter är urkass och ofta isig och av djuren på zoo syns mest bara hälften till och jungfrukausten är mer stenig än vacker för att inte tala om Lill Babs som är stenigare än den så kallade kulturskatten och världsarvet Stenegård och östen mä resten är visserligen trevliga men jobbiga i längden och ja...Fan, att det ska vara så svårt.
Boys from country hell
Pip pip pip pip och det piper så jävla länge i luren innan sommarens bittraste konstapel svarar och nejnej de är lika lugnt som igår och i förrgår och tamefan lika avslappnat gråtråkigt och Bullerby-pittoreskt som de senaste 25 åren.
Från Hudiksvall, inget nytt...
Nåra nya trillar såklart dit i solskenet, men nu hänger dom på bänkarna runt lillfjärden istället för vid parkeringsplatsen. Tryggast så, blunda så slipper ni se och det som inte syns finns väl inte?
Storstark, hotshot
På kommunen är det fortfarande semester och säkert står till och med fikaborden på trean tomma, kaffeautomaten har inte bubblat på flera veckor och vid busstorget efter storgatan håller några Sverigedemokrater torgmöte. First time in Hudik motherfuckers...
Ljusblå slips och svarta seglarsneakers. Mysigt, och fiskförsäljarna därbakom skruvar på sig.
Vadå Invandrare och kriminalitet?
Gruppvåldtäkt?...Vart när och hur?
540 procent värre brottslighet på 30 år och procent i knark och blattar i tusental. Stackars Hudik, länet, Sverige och världen...
Småföretagare, äldre, yngre, arbetslösa, arbetsskygga, sjuka, tjocka, smala, rika, fattiga, kommunalare, hundägare, smultronplockare och dansbandare. Alla ska med i den nya folkrörelsen, alla utom de andra och Roger Hedlund ler sitt allra bredaste leende och småskämtar om sosse-Sverige men ingen tycks, tackolov, bry sig om de fem idioterna som frenetiskt delar ut veckans valtidning.
I en papperskorg ett par kvarter bort ligger rester av propagandan och hahahaha-hade jag bara varit några år yngre skulle mikrofonsladden rykt men nu nöjer jag mej bekvämt med att blåsa ut den fuktiga unkna röken av mina LM-ciggaretter i ansiktet på familjefascisten Margareta Sandstedt. Idioter och kom aldrig tillbaka...
Torsdagen ser ut som vädret. Uppehåll och uppehåll. Arbetsuppehåll och långlång tid av ingenting och väntan på nått annat som är så mycket bättre och betyder, i jämförelse med jobbjobb, ungefär detsamma som spriten för Shane McGowan.
Eller kolan för Keith eller...Ja, nått annat än jobb och tågresor. Ge mej nått annat än jobb och tågresor tack.
På Lördag är det kalas vid Bäckebro. Kurt Ingvar, Andreas och Jon. Alla ska de firas med pompa och ståt.
Heja heja, uppåt och frammåt så jävla mycket frammåt
Från Hudiksvall, inget nytt...
Nåra nya trillar såklart dit i solskenet, men nu hänger dom på bänkarna runt lillfjärden istället för vid parkeringsplatsen. Tryggast så, blunda så slipper ni se och det som inte syns finns väl inte?
Storstark, hotshot
På kommunen är det fortfarande semester och säkert står till och med fikaborden på trean tomma, kaffeautomaten har inte bubblat på flera veckor och vid busstorget efter storgatan håller några Sverigedemokrater torgmöte. First time in Hudik motherfuckers...
Ljusblå slips och svarta seglarsneakers. Mysigt, och fiskförsäljarna därbakom skruvar på sig.
Vadå Invandrare och kriminalitet?
Gruppvåldtäkt?...Vart när och hur?
540 procent värre brottslighet på 30 år och procent i knark och blattar i tusental. Stackars Hudik, länet, Sverige och världen...
Småföretagare, äldre, yngre, arbetslösa, arbetsskygga, sjuka, tjocka, smala, rika, fattiga, kommunalare, hundägare, smultronplockare och dansbandare. Alla ska med i den nya folkrörelsen, alla utom de andra och Roger Hedlund ler sitt allra bredaste leende och småskämtar om sosse-Sverige men ingen tycks, tackolov, bry sig om de fem idioterna som frenetiskt delar ut veckans valtidning.
I en papperskorg ett par kvarter bort ligger rester av propagandan och hahahaha-hade jag bara varit några år yngre skulle mikrofonsladden rykt men nu nöjer jag mej bekvämt med att blåsa ut den fuktiga unkna röken av mina LM-ciggaretter i ansiktet på familjefascisten Margareta Sandstedt. Idioter och kom aldrig tillbaka...
Torsdagen ser ut som vädret. Uppehåll och uppehåll. Arbetsuppehåll och långlång tid av ingenting och väntan på nått annat som är så mycket bättre och betyder, i jämförelse med jobbjobb, ungefär detsamma som spriten för Shane McGowan.
Eller kolan för Keith eller...Ja, nått annat än jobb och tågresor. Ge mej nått annat än jobb och tågresor tack.
På Lördag är det kalas vid Bäckebro. Kurt Ingvar, Andreas och Jon. Alla ska de firas med pompa och ståt.
Heja heja, uppåt och frammåt så jävla mycket frammåt
