11.40 och allt är lugnt. Vem sa förresten att måndag är tråkig?
Det går så fort ibland.
En resa tur och retur till utlandet, från fulla flaskor till bara droppar kvar på botten, ett bastubad vid havet och allt det andra.
Det lite större
Ett midsommarknull som förvandlar helgfylla till Henry och stora magar till platt och slank igen.
From ashes to ashes, allting skall bliva vad....ja
Tänk.
Det är diamantringar, ostron, barnskrik och lyckliga vänner till höger och vänster.
Någon är lycklig med skallen full av gin, andra med brösten fyllda av mjölk och en tredje för en flytt miljoner mil norrut.
Jag är lycklig för huset och helgen som kommer. Lycklig för dagarna som just var och hela härligheten med vår och surrande flugor.
En lyckans lott med trippla dubbel-vinster utsprida överallt och här.
Att facket och arbetsgivarna inte kommer överens däremot, att den stackars kassörskan med fyra barn och slutaröka-plåster riskerar missa kakan som nyss dukades upp, och allt annat såntdär som kan kallas karg och sur verklighet. Att allt det där surrar i mina döva öron, det bryr jag mej inte om.
Inte idag och säkert inte imorgon heller. Och definitivt inte igår när jag mådde som en tjyv och kräktes i ett dike norr om Hallstavik.
Jag kräktes ut det gamla och andades in frisk luft och läkerol och letade hysteriskt i papperskorgen på bilgolvet efter kartan som skulle leda bort från Roslagen och in i ljuvligaste vår-Norrland.
Och inte sov jag nått inatt, men det gör det -fullständigt- samma, för redan i eftermiddag är jag tillbaka i huset och ställer Champagnen på kylning och kollar tvätt-tid med Solveig.
Rent ska det vara, och friskt och fräscht och bubblande spännande häftigt.
11.34, jag ska ta en cigarett och kolla tågtid.
14.07 var det nog, 14.07...
Tack för en härlig helg du! Jag har inte blivit människa ännu. Niklas - alltid mest bakfull.
Du, vad hette den där Levellers-låten?
