Plats 93
Idag är dagen då allt ska fixas, det nya livet kan börja. Köer, ersättningsnivåer och fåniga jaha jaha till svar.
Jag beklagar, svarar telefonisten när jag ringer och anmäler mig sysslolös. Vem fan gör inte det tänker jag, och kopplas snabbt vidare i djungeln av telefoner och toner av upptaget.
Längst tålamod vinner, men den här gången skall dom inte knäcka mig. Idag är jag stark. Den första riktiga dagen av meningslös sysslolöshet.
Satan vad peppad jag är, so far.
Kaffebryggaren puttrar för andra gången den här morgonen och ute skiner solen. Jag är skäggig och luktar 60 mils bilresa men snart är skjortan på och håret tvättat. Ny dag, nya möjligheter.
Ironiskt nog, strax innan den underbara midsommarfesten i Jädraås, klev jag in på arbetsförmedlingen i Gävle alldeles ovanför mitt tidigare jobb
Är du student?
Jag stod i en kö av finniga bakfulla 19-åringar och kände mig lastgammalt värdelös.
Utanför skymtade före detta jobbarkompissar förbi,
men Johan! Vad gör du här?
Hejhej, jo allt är bra men jag är arbetslös vettu, plats nummer 93 i kön, bara 28 före mig nu så vi kan väl ta en fika efter lunch nångång. Ciaociao.
Så går det ibland. Shit happens
Nej jag är inte student, jag har jobbat i flera år och inte varit här på way back länge men...
Vad har du gjort då johan?, suckar kvinnan bakom högen av papper
Journalist....
aha, hmm...ja, jag känner igen ditt namn, pratade inte du i radio?
Jo, precis alldeles här ovanför faktiskt. Titta där ute på gatan, där är mina före detta jobbarkompisar men jag flyttade, stack och lämnade stan men nu är jag tillbaka och ja...
Tyvärr har vi problem med vår server idag så jag kan inte skriva in dej, men titta här, du får ett papper som jag stämplar så tar du bara med dej det nästa vecka i Stockholm och visar
Suck
Rat Race
Babylon tar kål på mig med sina blanketter
Nu ska jag hämta papperet i bilen, sen iväg till förmedlingen för granskning.
Åtgärd?
Kanske
Men först, en dusch och lite mer kaffe.
Just idag är jag stark
Not
Hemma
Solen som sken gul och varm försvann sakta bakom de skitiga molnlandskapet över innestan.
Jag loggade ut, sa tack och hej och tog väskan över axeln ner i underjorden och försvann i en dimma av blanketter och statistik.
De nya arbetarpartiet, jobb åt fler?
En politiker i vit skjorta och slips ler ett tandläkar-vitt leénde och tittar på mig från sin reklamaffisch.
Vi bygger landet
Jag försvinner, det bir mörkt och jag höjer musiken för att slippa höra eländet
Ett flygblad från vänster en käftsmäll från höger
Jag rättar till skjortan och kisar ut genom fönstret i vagnen där jag sitter
Det pirrar i magen,
en chans till nått nytt men till vadå?
Tio månader 9 to 5, en vetelängd och lite automatkaffe, tack och hej
Två timmar och 36 minuter som arbetslös meningslös
Du får mat ut i himlen, å kamrat
Tack och hej
100 kronor kanelkransen och ett häfte text
bokstäver huller om buller
tack och hej
Imorgon
Jobbtorg och eventuella åtgärder,
nackskott sägs vara billigare än bidrag
Det nya arbetarpatiet?
Tack och hej
Ikväll,
en förvirrad bira i bagis med Alex
Tips tie över tie
Game over?
- Jag har en kasse sprit, vet inte än- vilka flaskor han ska få- men sprit har jag, hela bilen är full av sprit ja jävlar.
Jag står kvar på taket och rynkar pannan,
en fotobok, det var vad jag hade tänkt ge bort men tydligen ger man sprit till sin bror som tar studenten och inga fåniga böcker, och det är väl så, att det bara är jag som gillar feta fotoböcker och fakta i familjen.
Erik sitter i bilen tillbaka, hem från usa, tyskland och schweiz.
- Tur att det inte är jag som kör va, höhö
Ja det är väl en jävla tur säger jag och lägger på,
en fotobok får det hur som helst bli oavsett om de andra invänder eller inte.
sista dagen på jobbet, sista förmiddagen till och med för i eftermiddag, någon minut efter lunch, när jag tar hissen ner till botten är jag arbetlös.
Det var inte riktigt det som var meningen med allt när vi flyttade, från landet där allt står still och inga jobb finns att få.
Du som jobbar med media, va, vad ska du här och göra? Flytta till Stockholm där finns det jobb och pengar och....
ja,
nu ska jag ta en veckas ledigt från ledigheten, stänga av mobiltelefonen och leka kuragömma med systemet.
jag gjorde det en gång tidigare,
gömde mej och lät posten studsa tillbaka
jag var mottagare okänd utan telefon och fast adress.
ett svart streck i statistiken och det var väl skönt för ett tag men gick som det gick till slut
åt helvete innan det ordnade upp sig igen och så blir det säkert nu också.
om inte?
det tänker jag inte på, för det tror jag.
Att det ordnar sig den här gången också
Om ett tag
Hank III
hillbilly for life
En vecka
Lördag
På avstånd hördes natt-tåget norrut, när jag stod på alla fyra i bastun och rev stickor av den torra björkveden.
Utanför, ner mot vattnet, stod Slaktarn och tittade mot solen som sakta sjönk över grantopparna på andra sidan Ljusnan.
Ljudet av av hjulen som slog i rälsen kom närmare och långt borta längs stigen som slingrar sig längs åkrarna syntes strålkastarna.
På några få sekunder var showen över och allt återgick till tystnad.
Tåget med sina tomma lastvagnar fortsatte mot Ljusdal för att sedan vända tillbaka igen, tillbaka mot människor som jobbar och med stockar som om några veckor eller år skickas världen runt i form av kollegiblock och toarullar.
Träd från norrlands inland ut i världen.
Tisdag
Jag ställer balkongdörren på glänt för att lufta den instängda lägenheten, på TV och i någon annans verklighet pågår festen i kungsan för fullt med peruker och blågula plasthandskar. Har man tur hamnar man på TV, med statsministern till och med.
Jag ser matchen från soffan. 2-0 och jag är glad.
Emil sover men allt jag ser när jag tittar ut, bort från teven, är hus hus och hus.
Jag längtar till Hälsingland
Fredag innan lördag
Jag ligger lutad mot ett träd och svettas,
det svider i ögonen av nyklippt gräs och bensin. Från huset hör jag vänner som vaknar. Jag är skitig, luktar inte särskillt gott men lycklig.
Lycklig över solen som skiner, över att gräsklipparen fungerade i år igen och lycklig över att vi ska basta grilla och prata skit.
Ibland pratar vi inte ens,
som då när tåget kommer.
Då tittar vi bara bort över rälsen och väntar på att vagnarna skall passera och så tittar vi på varandra och nickar och det betyder ungefär att, ja....det blir ta mej fan inte bättre än så här.
Söndag
Allt är över och det som återstår av helgen är städning och en bilresa tillbaka till köpa köpa-land med kabelteve och neon.
Jag packar bilen full av tomglas och skruvar upp volymen
Jag bodde nere i backen
i ett hus som dom har rivit,
för ingen ville bo där
för vägen skulle fram.
Så jag flytta upp på berget
det var närmare till himlen,
där nere var man laglös
med blickar mot sin rygg.
Jag kan se mig själv på dagen
sitta ensam uppe på berget,
hur jag stirrar över dalen
men jag ser ju ingenting.
För när solen har gått ner,
då himmelen är svart,
Å när lamporna har tänts,
då sitter jag där än.
Måndag
Kliver upp tidigt och tar tunnelbanan till sista veckan
sen?
det ordnar sig säkert
Nu, onsdag
Jag tar återigen tunnelbanan hem och hämtar Arezoo på dagis,
funderar vad jag ska bjuda på imorgon.
Vetelängd?
Going up the country
I'm going up the country, babe don't you wanna go
I'm going, I'm going where the water tastes like wine
Well I'm going where the water tastes like wine
We can jump in the water, stay drunk all the time
I'm gonna leave this city, got to get away
28 grader varmt och en dryg timme kvar i fabriken,
hemma- i Bagis- står packningen i hallen och Emil hålls vaken med dans och musik för att somna in lagom tills vi rullar ut ur Babylon.
Lisa sken som solen, trots att ögonen såg sömninga ut imorse, och jag låter henne halvligga där bak tillsammans med barnstol och pickpack.
Allt är planerat, enkel resa upp i ensamheten bland rödvin och björnar och imorgon runt lunch hämtar jag resten av rövarbandet och vi slänger oss i de fjortongradiga vattnet. Tor och Erika finns också däruppe i skogen och gör ett gästspel på några timmar.
Eldningsförbud, men en klotgrill lite vid sidan av kan säkert få distans, så grill sill och chill.
Helgen är efterlängtad och blir ett skönt avbrott innan sista veckan på kneget.
Vad som sen väntar är hitills okänt
Fattiglappar?
Säkert, men då har vi vårt zion på limön och bland Hälsinglands skogar och solen vattnet och skratten är gratis så vi skall nog klara oss.
Jag stämplar ut nu...
got to get away
Dö robotjävel dö
Det var väl för en månad sen, lite knappt, som roboten ringde senast.
- Blabla, tänk på saken så ringer jag om ett tag igen, och jag kände obehag men önskade trevlig fortsättning och hoppades att han raderade mitt nummer av misstag där bland sina fula försäljningslistor.
Så när det nu ringer igen, från skyddat nummer, hinner jag i två sekunder tänka på vad det kan vara. Ett nytt jobb, så lägligt nu när jag snart är arbetslös. En fast tjänst någonstans med bra lön och fem veckors semester.
Johan, svarar jag med den trevligaste av alla röster och sen brakar helvetet lös där på andra sidan luren.
Som du kanske minns pratade vi med varandra för några veckor sedan och du ville ju att jag skulle ringa upp...så fan heller, jag ville ju bara få det överstökat, tänker jag...du vet att det inte kostar ett skvatt att byta försäkringsbolag och t-ä-n-k OM olyclan är framme, det får vi ju verkligen hoppas att den inte är förstås, men då är det bra att ha en riktig försäkring serru.
-Men jag har ju en försäkring säger jag, och vill dessutom att lillkillen ska ha samma för det funkar fint med autogiro och jag är inte det minsta intresserad av att byta, det blir så mycket strul med papper då.
Roboten trummar på och verkar inte det minsta intresserad av vad jag säger utan pratar som i trans om sjukdomar och olyckor och ersättningsnivåer
Jag blir mer och mer irriterad och försöker avsluta utan att slänga luren i örat på dej jäveln men det går inte. Han pratar blablabla och tempot ökar och solen skiner så varm att jag blir alldeles snurrig.
-Tänk på grabben säger han, tänk O-M det skulle hända nått olyckligt, det vore väl tråkigt.
-Men jag h-a-r en försäkring och jag vill inte byta, ta och lägg av nu
Du vet väl, forstätter han, att med vårat bolag får du ersättning vid psykisk sjukdom också. Jaha muttrar jag. Då borde du ju vara månmiljonär flera gånger om nu din fule fan.
Till slut blir jag så upprörd att jag säger nejnej tack, ring mej inte mer hejdå och han försöker i det sista desperat försök få mej att surfa in på nån sida för att kolla, som en haj som hysteriskt hugger efter sitt byte.
Fuck you, jag vill inte. Jag är nöjd låt mej vara. Och jag tänker definitift inte surfa in på din värdelösa hemsida.
Ska det vara så här?
Får man ringa mej för att tjata och skrika och ställa till ett jävla liv bara för att jag valt försäkringsbolag och är nöjd.
Fyfan för skandia och den där jävla robotrösten.
Det ska bli oerhört skönt nu, att fara till Hälsingland på torsdag.
