Pretto och pangpang

Att stå i ett gatuhörn, sommarklädd med linne och ryggsäck, och läsa uppfattas oftast pretientöst.

Är boken dessutom nått av Hemingway kan det rätt och slätt se rent förjävligt ut.

Så såg jag ut igår,

de svala sommarbrisarna drog in över Hornstull och letade sig mellan husen och träffade mej med både lukter och tankar om sjön och fartyg.
Där stod jag, med en fanta i solen och rynkade pannan i djupa väck över Att ha och inte ha.

Det såg naturligtvis fånigt ut, det skulle jag också tycka om jag såg mig själv.


Men boken är bra och jag slås varenda gång över vad som blivit av mig själv.

Mina favoritförfattare, jag som knappt läste en bok alls för bara några år sen.

Nu är jag upp över oronen förtjust i Steinbeck, Hemingway och Eyvind Jonsson.

Vilken tönt man har gått och blivit.
Ett riktigt litet pretto


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0