Jag mötte Jante igår,
hon visste säkert inte om det själv, Jante, hur fånig hon var och hur uppenbart uppblåst och obotat korkat hon bar sig åt. Jante kan inte stava sitt eget namn, vet inte vad det betyder och har aldrig hört talas om Luther, den elake tråkige fan hon själv valt att leva sitt liv igenom. Med helgonglorian på sned tittade hon skadeglatt in i köket där vi satt med kaffekoppar och pustade ut.
För lite vin i för litet glas till för mycket pengar och patent patent på sorger och besvär. Kom inte hit och prata om trötthet och vad det är att vara människa, glidarjävlar!
Ungefär så sa Jante, som inte kan stava till sitt eget namn. Vi drack vårt kaffe. Utanför gick julimånen upp bakom molnen på andra sidan Ljusnan.
Jante lade sig, gick in till sitt och stängde grinden till familjefortet och somnade, vi andra- vi utan Luther- satt kvar och tittade ilsket förvånat ut över gårdsplanen.
Annars
Nyhetsmorgon på teve, kvällsdopp och bastuöl.
Om några dagar kommer resten,
Regn
och igår for familjen, tre dagars ensamhet att slå ihjäl med skivor och fåniga blogginlägg.
Semester,
jag kokar kaffe och stirrar på brevinkastet. Några nya papper att fylla i, handlingar som skall retuneras in i systemet för att slutligen landa på mitt hallgolv igen. Tur och retur till Alfakassans kontor i Ljusdal.
Lägger in lite ny musik i ipoden för att fylla semestern, vad passar på kvällen och vad passar på dan.Vinfylla, bastubad, fisketur eller frukost på källarbacken. Musik för allt.
Lunch med Alex, ett program av sommar och en dusch. Fortfarande ingen post.
Kokar mer kaffe, tänder en ciggarett och tittar ut. Moln och regn, men jag är glad. Pinsamt lycklig över min situation och full av planer.
Kanada, sa Lisa. Vi flyttar fan till Kanada nu när båda är utan lön.
Ta mej fan om vi inte gör det,
har redan börjat spåna.
Det blir Kanada,
jag tror nästan det...
