boom and go through

Så kom fredagen och mina läppar var röda som kärlek. Gud knackade på och jag drog hastigt igen dragkedjan på vita tröjan för att dölja vinfläckarna.
Det finns tyvärr få tillfällen jag är så lättpåverkad, och ofta fattar mina livs mest klantiga beslut som när jag är bakfull.
Något Jehovas naturligtvis passade på att utnyttja, med Emil på ena armen och med bibeln i den andra stirrade jag trött ner i soffan där bibelläraren skakade ut Jesus ande ur sin kropp.

Han spände sina ögon i mitt trötta ansikte och förklarade att Armageddon nu är nära, hemska tanke tänkte jag och sa säkert något liknande och vips fick jag förklarat att Satan fanns i min omgivning, de kunde vara Lisa, det kunde vara grannen- men de tror jag inte på, han var just här och lämnade ett storpack blöjor som han själv inte kunde ha, de var för små och samtidigt frågade han om jag ville ta en morgon-sup, tack men nej tack- men Satan kunde också vara du som läser de här, och om du skrattar åt mig och mina bibelmöten är de det yttersta beviset på hur Babyons otrogna hundar sjunger sina falska sånger för att locka mig ner i fördärvet.

Ungefär så sa dom, och jag mitt fån stod där och stirrade ner i boken, skämdes lite gjorde jag också, över att en tom ölburk låg på golvet och skräpade. Dessutom låg Lisas kudde, med det mest okristliga motiv Mao, i soffan.
Inte undra på att Jänkaren och lärljungen, de är alltid två vid sina besök, satte sitt kristliga arsle rakt i facet på den gamla kommunistledaren.

Det var alltså därför de gick in på Satan så hårt just idag, motiven på kuddarna och mina rödvinssprängda läppar.

Det värsta av allt.
 Nästa fredag kommer de igen, och jag har lämnat ut mitt nummer.
Det blir en katt och råtta-lek mellan mig och gud i fortsättningen. Vilken väg ska jag vandra?

Wich side are you on, boy?

Fortsättning följer

Så vändes världen upp och ner och jag bjöd upp till dans men dansade snart, visserligen frivilligt, men likväl efter deras pipa ut i ett universum av änglar, leende barn och löften om ett paradis inte längre än en bok bort.

När Jehova klev över tröskeln, och jag mitt fån satte kaffet på värmning, insåg jag att loppet var kört.
I soffan, och inne från toaletten där den ena av guds två springpojkar snöt sig så det ekade ut i den solupplysta lägenheten, hördes herrens ord och vi log och jag sa jaja, visst i´m in man och han läste högt och jag läste högt och på madrassen talade Emil de enda språk han kan, nämligen i tungor och det var fan i mej ett tecken för när de gick och jag bjudit dom välkomna åter om en vecka såg jag gud och Jesus överallt. Jag hörde hur han rullade i sin rullstol utanför dörren längs loftgången men de var bara grannen som varit på systemet i Farsta, då såg jag honom i stället gräva ner en bredbandskabel ute på gräsmattan, och jag såg... Jag fick allt till ett tecken och nu går hjärnan på högvarv
En läxa fick jag också,
studera uppenbarelse-boken till nästa fredag då jag ska bjuda på kakor kaffe och dom i sin tur på kunskap och liv och död och en oändlighet och ett paradis i grönaste grönt och med kärlek och respekt ska vi ta oss en sida närmare sanningen i den av många böckeras bok.

Det är först nu jag fattar

När kaffet är uppdrucket och kopparna står tomma kvar på vardagsrumsbordet, vad jag satt mig i för situation.
Deep shit
registrerad hos gud den allsmäktige, herrarnas herre.
De kommer som sagt om en vecka igen, inte på deras, utan på mitt eget förbannade initiativ.
Stuck into the sekt med Emil som enda vittne.
Huh

Vad säger bibeln?
Boken de gav mig får väl nu bytas ut mot Land i Gryning av Dennis Lehane som jag nu läser.

Will be forever loving Jah, slumpades just fram i min spellista på datorn.
Det kan inte vara en tillfällighet