boom and go through

Livet i Söderhamn är gråmulet och nollgradigt,

kvinnan som ringer till studion skall strax ut på stan och göra några sista ärenden inför våren

Och här sitter jag, som vanligt, fem trappor upp i city och kisar mot solen som tränger sig in genom utbildningsradions smutsiga fönster.

Gråmulet och nollgradigt

Jag vet hur Söderhamn ser ut då. När det är gråmulet och nollgradigt och jag vet hur hela Hälsingland ser ut när solen verkat slockna och graderna balanserar mellan kallt och varmt

Oftast glömmer jag det dock,

och ser bara sol och bad och snövita skogar och smällkalla stjärnklara vinternätter.

Men det är klart det blir nollgradigt och mulet även där.

Rätt ofta när jag anstränger minnet faktiskt

Tänker

hur vi flera mornar för exakt ett år sen hoppades och längtade efter våren, men ändå likförbannat varenda vardag skrapade is från bilrutan och svor över leran och tjälen som aldrig tycktes vilja göra marken mjuk och sommar-grön.

Gräset är alltid...

Här är det fredag, och flera plusgrader varmt.

Jag vill dricka vin ikväll, sa Lisa och tittade på mej med vädjande ögon från morgonsoffan där hon satt nästan naken med Emil i knät.

Det vill jag också, svara jag, och hipp som happ styrde vi upp nått att göra.

En ansvarsfull vuxenfylla på tuman hand till kvällen, eller om någon vill, så blir vi gärna flera.

Livet med barn rullar på och har gått in i sin andra månad.

Emil är redan en lön gammal och har hunnit skaffat erfarenheter som få.

Stureplan

Födelsedagsfest

Skogsprommenader

Kassar fyllda av svart bländande vinyl i baktakt

Gamla punkplattor och folköl

Igår, när Lisa lämnade hemmet alldeles ensam för ett lättare träningspass, och jag och lillkillen hade quality-time som bara far och son kan, dansade vi till the Specials och jag berättade för honom om återföreningen. Att dom är inne i studion igen, och repar inför en kommande turné.
Och jag berättade, med en vuxens auktoritet,  att kanske kommer dom till Sverige och då ska vi dansa, jag och Emil, vi ska dansa och skratta och han ska titta förvånat med sina små små ögon och fundera "att om det här är livet så är det tamejfan riktigt bra, trots allt" och vi pratade lite mer, eller. Emil, han lyssnade, som barn gör till en äldre och jag predikade en framtid blå som himlen och röd som vin. En framtid där dans, musik och glädje är de tre
Lyckans triangel

Jag såg på hans min hur han funderande drömde sig bort när han slöt sina små blå ögon,

kanske drömde han om framtiden. Eller ett par pumpade pattar som just då svettades i Skarpnäck någon kilometer därifrån.