Happy Hudik not so happy

-Finns det nått som är bra här egentligen?

Hon fimpade ciggen mot den blöta asfalten och blåste röken genom näsan.

Näe, tänkte jag. Det gör det väl egentligen inte. Men för mej är det jobb och för henne, 23 år med barnvagn, verklighet.

På Torsdag sänder vi direkt från Hudiksvall. Två timmar live-action, fullt av intressanta aktualiteter och annat som gör livet mer levande för säkert en del men inte mej.

Så vi frågade Hudiksvallsborna själva. Hudik whadup?

Killen med luva tittar förvånat och funderar några sekunder...
Äh, näe alltså jag vet inte men nått är säkert bra fast jag kommer inte på...öh, ja staden är ju liten så det är lätt att hitta.

Grattis grabben du vann just en enkel resa härifrån. Så typiskt. De ända som tycks trivas är de hitflyttade. Dom med pengar och pälsar och hus vid havet.

Fantastisk sommarstad, sa Bill
Och kulturen, så många fina musiker, sa Bull...

Tjejen med barnvagn skruvar på sig och tar skydd undan duggregnet.
Jag tar dagarna som dom kommer, man går fram och tillbaka vettu...Va? Nått att vara stolt över, det skulle väl vara namnet då. Glada Hudik, fast så glatt är det ju egentligen inte. Men jag blir väl kvar, det blir nog så.

Vadårå?

Ja, man trivs ju ändå. Vet vad man får liksom, så törs man väl inte riktigt bryta upp.

Jag går tillbaka och tar en sista kopp kaffe.
Det regnar och jag bryter upp. Tar tåget tillbaka och återvänder inte förän måndag. Det är ju så lätt att hitta



Casey´s last ride

Ketchupeffekt.
Det var vår och sommar och vår igen osså lite sommar en gång till och skitskön skitskön höst en andra, en tredje och kanske fjärde gång innan fingrarna till slut blev blåa på väg till jobbet imorse.

Global-warming-festivalen är slut för den här gången och solen skiner visserligen men strålarna bara bländar, dom värmer inte, bara bländar.
Som när jag åker Bergsjövägen norrut i jakt på trafikpoliser.
En sista kick på gasen för att ta den skitiga volvon över back-krönet, osså där med laserpekaren i vänsterhand och tjänstekanonen i bältet vinkar en glad snut hejhej och jag kliver ur och vi skrattar artigt innan vi vinkar in den första fartsyndaren.
4000 lax grabben, surt för dej kul för mej. Jag frågar- du svarar och tillsammans har vi gjort ett inslag. För mej innebär det en dagslön, rätt dålig men ändå, för dej 4000 mindre i plånboken och säkert några sömnlösa nätter.

Den enes död den andres...

Banken i Ljusne rånades imorse förresten, lycka till man. Jag håller tummarna!


Thank god it´s...

Jättespännande, sa hon på radion och lät full av entusiasm. Ja verkligen, Leijonborg som utbildningsminister, verkligen verkligen spännande.
Nu blire orning och reda- dumstrut och skamvrå.

Betyg i massor så långt ner som möjligt. Långt ner i halsen, helst.

Klockan tickar och nånstans i regnet ser jag att det bara återstår en knapp timme innan jag sätter mej på tåget från hälsingland och vidare söderut.

Åh, vilket liv...
trevlig helg

RSS 2.0