Årstider
- Öh, du missa nått i helgen Jörgen, hehe. Anders (utalades Andush) jaga brudar vättu, och fick napp mä. Hehe.
- Jasså, misstänker dä, vem va´on då?
- Ähh, alltså..Hehe, de var nått från Iggesund, män ja va så jävla packad så jag såg´na inte...
Där står jag i kön i väntan på mitt platsiga automatkaffe i blå pappersmugg...Personalen skryter om helgen som varit och kräftor som skalats av. Kläder också för den delen, brallor vid knävecken och en sista dans utanför stadshotellet tioitvå. Idioter.
Tack tack tio kronor muggen tack.
Det blir mer och mer höst och idag är det på riktigt. For real. Sommarens sista finito med buller och bång men inte ångest utan jag iaktar mest lite sorgset.
I fikarummet var alla på plats, samma tider samma program samma sidekicks och hejdå trevliga sommarvikarier hejdå. Bilen till Hudik och längs rastplatserna stod släpkärror istället för husvagnar.
Ungdomar på väg fjärran från Gävleborgs betungande arbetslöshet mot något helt annat. Ett universitet med IKEA möbler och studentkorridor eller en backpack-tour från verklighet och förädrargnäll. Frihet frihet frihet. Lurad?
Längs storgatan stod blåa moderater och gråsprängda sossar med flygbald och tjusiga ord.
Rösta bör man annars dör man rösta på oss annars dör du rösta rätt rösta rött rösta blått rösta grönt.
A-kassa i procent, statistik och vårdplatser.
Var tog illussionerna vägen?
En siffra hit och en promiller dit göresamma.
Ge mej nått nytt att hoppas...
På de annars alldeles tomma anslagstavlorna utlovade Stadt 25 pix för dricka till helgen. Sprit i centiliter och öl i massor.
Dessutom, extra for free, valfritt armband i häftiga färger. Rött för upptagen, gult för osäker och grönt för singel.
Fritt fram och härliga härliga köttmarknad. Nu är den här med hångel och fyllknull. En fyra Tranbär och vodka och några lakritsshots lurar vilken hormonstinn artonåring som helt ner på alla fyra och sen är det bara att köra köra köra hela vägen fram till den ljusnande framtid nångång i vår när flyttlassen åter ska tömma ett utdöende län.
Hoppas Anders och det där från Iggesund hade det trevligt förresten...Det lät ju så åtminstonne.
Är det konstigt att man ledsnar ibland?
- Jasså, misstänker dä, vem va´on då?
- Ähh, alltså..Hehe, de var nått från Iggesund, män ja va så jävla packad så jag såg´na inte...
Där står jag i kön i väntan på mitt platsiga automatkaffe i blå pappersmugg...Personalen skryter om helgen som varit och kräftor som skalats av. Kläder också för den delen, brallor vid knävecken och en sista dans utanför stadshotellet tioitvå. Idioter.
Tack tack tio kronor muggen tack.
Det blir mer och mer höst och idag är det på riktigt. For real. Sommarens sista finito med buller och bång men inte ångest utan jag iaktar mest lite sorgset.
I fikarummet var alla på plats, samma tider samma program samma sidekicks och hejdå trevliga sommarvikarier hejdå. Bilen till Hudik och längs rastplatserna stod släpkärror istället för husvagnar.
Ungdomar på väg fjärran från Gävleborgs betungande arbetslöshet mot något helt annat. Ett universitet med IKEA möbler och studentkorridor eller en backpack-tour från verklighet och förädrargnäll. Frihet frihet frihet. Lurad?
Längs storgatan stod blåa moderater och gråsprängda sossar med flygbald och tjusiga ord.
Rösta bör man annars dör man rösta på oss annars dör du rösta rätt rösta rött rösta blått rösta grönt.
A-kassa i procent, statistik och vårdplatser.
Var tog illussionerna vägen?
En siffra hit och en promiller dit göresamma.
Ge mej nått nytt att hoppas...
På de annars alldeles tomma anslagstavlorna utlovade Stadt 25 pix för dricka till helgen. Sprit i centiliter och öl i massor.
Dessutom, extra for free, valfritt armband i häftiga färger. Rött för upptagen, gult för osäker och grönt för singel.
Fritt fram och härliga härliga köttmarknad. Nu är den här med hångel och fyllknull. En fyra Tranbär och vodka och några lakritsshots lurar vilken hormonstinn artonåring som helt ner på alla fyra och sen är det bara att köra köra köra hela vägen fram till den ljusnande framtid nångång i vår när flyttlassen åter ska tömma ett utdöende län.
Hoppas Anders och det där från Iggesund hade det trevligt förresten...Det lät ju så åtminstonne.
Är det konstigt att man ledsnar ibland?
Honky tonkin´ sommar
Är det vardag nu?
Nyvaken, klibbig och med ett jävla åskande. Hösten kom kanske just precis nångång igårkväll.
Stora semesterdagarna är över för alla utom jag och vädret... Vädret är som en jävla femkrona idag. Olika sidor av samma mynt, regn eller sol spelar ingen roll, det är lika mycket värt oavsett.
En ledig dag är en ledig dag. Och imorgon kommer en till och sen ytterligare en och jävlar vad många dagar att inte göra nått på innan hösten drar igång för fullt med sina vidriga helomvändningar.
Många huvuden kommer vridas framochtillbaka framochtillbaka innan det sitter på plats eller 90 satans grader åt fel håll och alltid är de några som inte pallar landningen från vin och plastglas till kontorstider och busstabeller. Dagis och hemmakvällar.
Huuh
Men sommaren har varit bland de bästa.
Det var bad i gropar, från bryggor och bad på strander och bad bland stenar.
Det var glädje framför storbildsapparater, i lägenheter och i plastgula trampbåtar. Glädje på minigolfbanor och balkonger.
Det var fest, naturligtvis en del fest, under träd i skydd för solen, på uteserveringar och bland rödmålade trähus. Det var även fest under viadukter och på lokal.
Det var musik och en del tårar. Mycket country och vemod, men bara för att sedan skina upp och titta och se och fatta och hajja och lyssna lite till och bara älska.
Det var fiske. Näe, det var verkligen ingen fiskarsommar i år. Så där ljög jag.
Festivalerna lyste också- även denna sommar- med sin frånvaro. Tält och tuppkammar fanns överallt men inte i mitt liv i år heller. Det var länge sen och varje vår dyker samma tanke upp om och om igen och lite till. Festival? Ja, jippie och fyfan vad skönt.
Sen sätter sig den vita ängeln på höger axel och viskar. Skärp dej grabben du vet hur det blir hur det slutar och visst visst säger jag, jag vet exakt hur det slutar så vi skippar det i år också. Sex många långa somrar sen sist.
Bye bye festival-time byebye
Det har varit händelsernas sommar. Omställningar, fyra nya trappor upp och närmare himlen och nått år äldre, bekantskaper och erfarenheter och många nya skratt och lite förvirring som sen blev till självklarhet och ska sommar nånsin sluta på topp så varför inte nu. Kom regn kom ditt jävla regn och spola bort allt damm och spola som fan, spola fram tiden också. Spola tiden åtta nio månader frammåt så det blir maj med förväntningar och folköl och gröna parker.
Nyvaken, klibbig och med ett jävla åskande. Hösten kom kanske just precis nångång igårkväll.
Stora semesterdagarna är över för alla utom jag och vädret... Vädret är som en jävla femkrona idag. Olika sidor av samma mynt, regn eller sol spelar ingen roll, det är lika mycket värt oavsett.
En ledig dag är en ledig dag. Och imorgon kommer en till och sen ytterligare en och jävlar vad många dagar att inte göra nått på innan hösten drar igång för fullt med sina vidriga helomvändningar.
Många huvuden kommer vridas framochtillbaka framochtillbaka innan det sitter på plats eller 90 satans grader åt fel håll och alltid är de några som inte pallar landningen från vin och plastglas till kontorstider och busstabeller. Dagis och hemmakvällar.
Huuh
Men sommaren har varit bland de bästa.
Det var bad i gropar, från bryggor och bad på strander och bad bland stenar.
Det var glädje framför storbildsapparater, i lägenheter och i plastgula trampbåtar. Glädje på minigolfbanor och balkonger.
Det var fest, naturligtvis en del fest, under träd i skydd för solen, på uteserveringar och bland rödmålade trähus. Det var även fest under viadukter och på lokal.
Det var musik och en del tårar. Mycket country och vemod, men bara för att sedan skina upp och titta och se och fatta och hajja och lyssna lite till och bara älska.
Det var fiske. Näe, det var verkligen ingen fiskarsommar i år. Så där ljög jag.
Festivalerna lyste också- även denna sommar- med sin frånvaro. Tält och tuppkammar fanns överallt men inte i mitt liv i år heller. Det var länge sen och varje vår dyker samma tanke upp om och om igen och lite till. Festival? Ja, jippie och fyfan vad skönt.
Sen sätter sig den vita ängeln på höger axel och viskar. Skärp dej grabben du vet hur det blir hur det slutar och visst visst säger jag, jag vet exakt hur det slutar så vi skippar det i år också. Sex många långa somrar sen sist.
Bye bye festival-time byebye
Det har varit händelsernas sommar. Omställningar, fyra nya trappor upp och närmare himlen och nått år äldre, bekantskaper och erfarenheter och många nya skratt och lite förvirring som sen blev till självklarhet och ska sommar nånsin sluta på topp så varför inte nu. Kom regn kom ditt jävla regn och spola bort allt damm och spola som fan, spola fram tiden också. Spola tiden åtta nio månader frammåt så det blir maj med förväntningar och folköl och gröna parker.
