I´m not there

Att en helg i februari kan vara så trevlig, händelserik av ingenting alls och fullständigt avslappnad trots fullt av aktiviteter förvånade mej så mycket att jag- hur jag än gjorde- inte lyckades somna igår.
Ändå, trots det, är jag pigg som få.

Todd Haynes film I´m not there var till och med bättre än vad jag vågat gissa,
Soundtracket, mycket taget från  Blood on the tracks, var fantastiskt. Och både jag och Lisa ramlade hem genom stan med en känsla av nostalgi över en tid vi inte ens upplevt.
Cate Blanchett  i rollen som Bob mitt under Blonde on Blonde-erans snurriga sextiosex är så lik orginalet att inte ens han själv kan sett skillnad, om han nu intresserat sig för filmen.

Det var längesen jag sett nått så bra, och Oscarsnomineringarna lär rasa in lite längre fram.

Och dessutom, som om det inte räckte med grubblerier och en längtan bort, till en annan tid (?) Sopranos...
Sista sässongen närmar sig slutet och...Vad satan ska jag göra sen?


Hur som helst,
väskan är packad och om några timmar väntar motionscyklarna på Eriksdal.
kan det bli mer måndag?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0